Jo det är sant. Jag har gått upp allt igen. Vågen visade 87 kilo idag. Och egentligen är jag riktigt jävla förkrossad inuti. Jag gråter, skriker, slår huvet i väggen och har enorma skuldkänslor. Det borde kanske vara dags att ge upp snart. Sluta med detta självplågeri. Egentligen...

Men fan heller. =)
Jag ger det hela 1 (en) chans till. Mer info om det inom kort.

Lite kort om min vikthistoria. (Har för mig att jag lagt upp det innan. men hittar det inte. Så har jag gjort det så kommer det igen...)

1995/96
Går i gymnasiet. Känner mig som en strandad val. Väger då ca 66 kilo. Förstår nu att jag inte var så väldigt tjock då.

1998
Väger mig typ aldrig men är rätt säker på att jag är uppe i ca 75 kilo.

1999
Jag får jobb på ett lager och det blir massa spring dagarna i ända. Ramlar ner till ca 66-68 kilo.

2001
Aug: Går med i Viktväktarna för första gången. Väger in mig på 69 kilo.
Nov: Det går bra med viktvätkarna och jag är nere och sniffar på 60 sträcket. Kommer aldrig riktigt under. 61 kilo.
Nov: Träffar Björne och försöker hålla liv i det hela. Men jag hamnar väl rätt snabbt i sambofällan och börjar gå upp igen.

2002-2005
Hittar jag inga riktiga viktnoteringar. Men det går sakta men säkert uppåt. Jag får jobb på Nummerupplysningen i 2002 och nu är det stillasittande som gäller hela dagarna. Rör inte alls på mig nånting.

2005
sept: 87 kilo. Usch. Beställer viktväktarnas brevkurs och försöker köra bäst jag kan hemma.

2006
Jan: 89 kilo. 
Juni: Försöker viktväktarna igen. Björne hänger med denna gången. Väger in mig på 89,2 denna gången. Det mesta jag vägt nånsin.
Aug: Väger fortfarande 89 kilo. Bestämmer mig verkligen en gång för alla för att gå ner. Skriver in mig på Viktklubb.se istället.
vinter: Kilona trillar sakta men säkert av mig. Motivationen finns och jag är lycklig.

2007
mars: Har under höst och vinter sakta jobbat mig ner i vikt. Vågen stannar nu på 79,5!
juni: Kämpar på bra och här väger jag 76,5. Detta blir lägstanoteringen. Bättre än så blev det inte. Det var totalt ca 12 kilo jag lyckades gå ner.
sensommaren: Stressen på jobbet börjar blir för mycket. Jag orkar inte tänka på nåt. Minst av allt vad jag äter. Går upp igen.
dec: Stessen leder till att jag säger upp mig själv och går mot nya mål. Väger nu 85 kilo igen.

2008:
mars: Orken kommer sakta men säkert tillbaka och kör jag igång min "2 månaderskur". Väger fortfarande 85 kilo.
juni: Efter "2 månaderskuren" har jag gått ner till 79,9.
aug/sept: Uppe i nästan 85 kilo igen. Nystart och Detox på schemat.
sept: Detoxen gör att jag snabbt tappar många kilo. Jag är nere på 81,9 och vänder.
okt: Skolan gör mig stressad, orolig och fan vet vad. Jag släpper på allt och vågen hånar mig. 87 kilo. Igen.

Men jag ger faktiskt inte upp. Seg som fan... Jag måste ju nästan skratta åt eländet. =)

En chans till. En chans, 1 år. Det är vad jag ger mig själv nu. Detaljer kommer efter helgen.

Först min födelsedag på måndag... =)

 

jessica

4 oktober 2008 17:23

jag tror att du går ner för snabbt. du gick ner 5kg och sen upp 5 kg på en månad?! (sep/okt 2008) men det kan ju ha med detoxen att göra, du gick ner fort med den och sen blev det mkt med skolan..

 

Lanie

4 oktober 2008 17:45

Provat LCHF? Fungerar konstigt nog, sockersuget försvinner och man känner sig konstant mätt. Går ner i lagom takt och känner mig som en ny människa! Trodde aldrig metoden skulle fungera, men tji fick jag. Har nu fått tre vänner att äta enligt lchf också och de skakade lika mycket på huvudet som jag, men när piggheten kom, sugersuget försvann och vikten minskade tvivlade de inte längre. Googla lite och se om det kanske kan vara något.

 

Christina

4 oktober 2008 19:15

Jag förstår att det känns tufft.
Läste en bra spalt av Gunborg Palme.Vi säger att du vill väga 65 kilo,då ska du räkna ut hur många kcal en person på 65 kilo äter.Börja ät de antal kalorier och man går automatiskt ner och behöver aldrig banta.Lättare sagt en gjort kanske,men jag tycker det verkar vettigt i alla fall.Grattis i förskott på födelsedagen.
Kram

http://cinna71.wordpress.com

 

Josefina

5 oktober 2008 07:37

Ge aldrig, aldrig upp! Allt är en del i processen att lyckas - varje liten upp/nedgång är ett ett steg framåt. Strunta i detox och annat knasigt - käka bra och rör på dig! :) Kram.

http://aallium.wordpress.com

 

Coyntha

5 oktober 2008 07:56

God morgon! Jag har provat absolut ALLT! Jag tror jag hittade äntligen "min metod", det är inte mer än: Jag äter rätt/bra/mindre och jag rör på mig MASSOR!! Det är så. Jag rösöker att inte tänka: "jag bantar".. utan njuta livstil. Det handlar om ändra livstil. Det hjälper inte mycket om du kör 1 månad eller 2, eller 1 år och sen??? det måste bra en riktig ändring.
Tänk inte så mycket.. bara KÖR!!! okej?

Du kan... men ramla inte igen i gamla dåliga vannor.

Du kan...det vet jag.

* kramar *

http://www.coyntha.wordpress.com

 

Louice

5 oktober 2008 12:54

Ja, jag ska ju inte komma med råd egentligen eftersom jag gör precis som du.
Men samtidigt så kan jag genom att tex läsa det du skriver se vad jag själv gör fel.
Just detta med att man testar en massa saker o vill snabbt ner...Sån e jag o tyvär funkar det rätt dåligt om man ser det långsiktigt.

Coyntha har så rätt i det hon skriver o jag tar oxå till mej det! :)

http://alni.wordpress.com

 

emmy

5 oktober 2008 19:20

fira din födelsedag med dunder o brak och ta sen helt nya tag o bestäm att det där kommer vara din sista födelsedag när du inte känner dig nöjd med dej själv! Jag håller på dej! Kram

http://smaljeans.blogg.se

 

Anna

5 oktober 2008 20:54

Jag ska inte direkt ge dig några råd för jag vet att du vet hur du ska göra för att gå ner i vikt. Jag vill bara säga: ta det lugnt, stressen är säkert boven så försök att inte vara arg på dig själv. Ha en fantastisk födelsedag och samla krafterna sedan. Håller tummarna för dig!

 

Anna

6 oktober 2008 00:34

Hej!
Oj vad man känner igen sig. Men det är bara att ta nya tag, som alla kloka smala människor säger ;)
Tack för ett superbra tips! Jag har nu startat en stegtävling på Promenix.se, den heter "Lets go" och startar idag mån /10.
Antar du utmaningen? :)

http://onestomachfluaway.blogg.se/?tmp=06000108

 

anna

6 oktober 2008 08:28

Jag förstår känner precis likadant. Men du kanske ska prova på något nytt tänk. Jag tror mycket handlar om att motionera så man får igång förbränningen och att man äter efter tallriksmodellen.

Lycka till
anna

http://annassmalaliv.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ville bara påminna er om att jag inte längre kollar av kommentarer i denna bloggen.   Jag bloggar numera på följande adress: http://nenny.se/blogg/   Uppdatera gärna era länkar!!    Vi ses där!! =) ...

Bloggagratis har gjort sitt. Den har tjänat mig väl men det är dags att dra vidare känner jag. Utforska nya vidder. =) --------------------------------   Bloggen flyttar till: http://nenny.se/blogg/   -------------------------------- Jag är tillbaka!...

Tack för att ni tänker på mig! Det värmer. =)   Jag mår bra. Tänkte bara säga det. Ni behöver inte vara oroliga.   Men bloggandet har på nåt sätt gått in i väggen. Jag har varken lust att skriva eller läsa. Vet inte riktigt vad som har hänt. Jag vill...

Har inte riktigt varit på blogghumör på ett par dar. Har knappt varit ute hos er andra och inte skrivit så mycket själv. Känner mig låg. Nu börjar det ta emot lite med ViktVäktarna. Farligt farligt. Jag har inte fyllt i en checklista på hur länge so...

Vår diskmaskin krånglar...igen. (Jävla skitmaskin) Björne har tandvärk och måste dra ut en tand. Smärtsamt och dyrt. Jag hänger inte med i skolan. Känner mig som värsta ufot. Pointsräknandet går väl sådär i nuläget.   Bah.   Det känns bättre när m...