Björne med jättetoblerone

Jag med jättetoblerone! 2 kilo! =)

Jag och älskling!

Björne hade bokat ett rum i Göteborg som present till mig. Det strulade lite direkt från första början. Han skulle få en faktura skickad till sig efter att han bokat på nätet. Efter ett par veckor hade den fortfarande inte dykt upp. Han skickade mail och fick till svar att allt var ok och fakturan skulle komma. Ingen faktura dök upp. Detta var typ 5 dagar innan vi skulle åka. Han berättade om vad som var på g och jag fick välja om vi skulle åka eller inte. Det blev en stunds tvekande. Vi har verkligen kasst med pengar nu och vi har även bokat ett rum i Malmö i nov. Klart jag ville åka. Men vi var ju tvugna att tänka igenom det innan vi  bestämde oss. Men nu bestsämde vi oss för att sticka. Vi körde upp på lördagen och checkade in. Rummet var på Hotell Kärralund. Dvs Lisebergs egna camping. Men detta var alltså ett hotellrum. Vi funderade på om vi skulle ta spårvägen in till Liseberg men vi kom fram till att det nog blir bättre att köra. Så hopp in i bilen och försöka hitta parkering i närheten av Liseberg. Det var INTE ALLS kul att köra bil där. Konstiga korsningar, spårvagnar överallt och folk som gick och cyklade kors och tvärs över vägen. Men tids nog parkerade vi i nåt parkeringshus. Vi gick in på Liseberg och gick bara runt ett rätt bra tag. Bara gå runt och mysa. Vi kollade in vad vi kunde tänka oss att åka. Det var bara Balder som var intressant för oss. Så vi traskar dit för att åka. "Stängt pga tekniska problem" Nehe. Så det blev inget åkande. Vi spelade i arkadehallen och på lite chokladhjul. Vi vann ett jättetoblerone!! På nr 16, vårt lyckonummer, dessutom!!

Sen hade jag tänkt att vi skulle gå in på Universeum. Men när vi kom dit var klockan halv 6 och de stängde kl 6. Nehe. Så det sket sig också. Vi bestämde oss för att sticka till hotellet och mysa med lite mat, snaxs, godis och film istället. Vi gick in på Ica Focus och handlade lite. Och jösses vilken affär!! Ett enormt sortiment av typ allt. Jag blev helt till mig där inne. Gick hylla upp och hylla ner och bara tittade och dreglade. Vi gick ut med en korg fylld av diverse onyttigheter samt en god kycklingsallad.

Nåja. Tillbaka till "hotellet" då. Vi såg film och åt. Under tiden börjar grannarna festa och det blev bara mer skrålande ju mer klockan blir. Suck. Vi försöker se en andra film men grannarna blir bara mer och mer högljudda. Vi tröttnar och är rejält irriterade. Att gå och säga till hade inte hjälpt alls kännde vi. Vi satt ett tag och funderade på hur vi skulle göra. Vi kunde konstatera att grannarna inte tänkte vara tysta i första taget. Det var värsta korridorfesten där ute. Folk gick mellan rummen och festade. Suck. Klockan var runt 10 när vi helt enkelt bestämde oss för att dra därifrån. Vi packade helt enkelt ihop alla våra prylar och stack. Vi körde alltså hem. Även om det tog emot och kändes som slöseri med pengar så gjorde vi det. Och jag ångrar det inte. Det blev alltså inge bra alls den resan. Men men. Det var trots allt skitmysigt att bara strosa runt på Liseberg. Jag och Björne.

Inget hotell jag rekomenderar alltså... Hotell Kärralund.

Men det är helt ok. Jag är glad att vi körde hem! En erfarenhet rikare.

(Tog bild på jättetobleronen men jag bloggar på den bärbara nu och har inte orkat fixa med foton o sånt här än... Så det kommer sen nån gång)

Läste nånstans att man skulle ge av sig själv varje dag. Att man blir en gladare och lyckligare människa om man gör det.

Småsaker som man annars kanske surar över eller som gör en irriterad.

Att tex låta någon annan få din parkeringsplats. Istället för att lägga energi i 10 minuter på att gå och muttra bara för att "han snodde min parkeringsplats". Låt nån annan gå före i dig i kön. Ge med glädje bort din sittplats på bussen istället för att sura över att du måste resa dig. Småsaker som gör underverk. Faktiskt. Du glädjer andra och framför allt dig själv!

Det mår du bättre av!

Så ge av dig själv. Hela tiden. Varje dag. =)

Igår var jag på mitt första friskis pass!!! Wohoo!

Redan efter ca 30 minuter börjar endorfinerna hoppa runt i kroppen. Visst, det var jobbigt och jag blev svettig (Ja inte av endorfinerna då alltså...) men det var superskönt. Man kunde själv välja hur mycket man skulle ta i. Vi var kanske 20 st i lokalen och medelåldern var nog runt 45.

Jag hade lite problem med kordinationen först men det gick rätt snabbt att komma in i. Behöver dock ett par skor bättre anpassade för innejympa.

Jag har tänkt köra just basjympa ett par gånger nu först så jag får upp flåset lite. Sen ska jag prova en massa olika pass hade jag tänkt.

När jag kom hem och hade ätit och duschat så lade jag mig i soffan. Fortfarande lycklig efter passet. Inte slutkörd men skönt darrig i hela kroppen. Där låg jag invirad i en filt och bara kände mig lycklig! Man känner sig stark, smidig, smal och superduktig efter avslutat pass. Den kicken och känslan är helt underbar!! =) Ingen träningsvärk än men klockan är ju bara barnet...

Joanna skrev en bra sak i sin blogg igår:

"Dagens lärdom: Det räcker inte att bestämma sig en gång. Man måste bestämma sig HELA tiden"

Nu gick det upp ett litet ljus här förstår ni. För det är ju precis så det måste vara. Jag måste bestämma mig igen. Och igen och igen och igen. Varje dag, hela tiden. Det räcker inte att jag bestämde mig för 2 år sen. Jag måste bestämma mig IGEN och IGEN! Varje dag. Varje måltid.

Tack Joanna! =)

Tack igen, alla ni som skriver kommentarer till mig!

Jag tänkte bara meddela att jag inte kommer att ge upp. Bara så ni vet.

Jag kommer igen.

Även om det känns väldigt motigt och jobbigt nu när jag är tillbaka på ruta 1, så kommer jag igen. Tids nog. Jag insuper inspiration från alla era bloggar så länge.

Friskis en gång i veckan, raska promenader och nyttigare/bättre matval är nog en bra start. Eller vad tror ni??

Babysteps...

Har haft konstig spänningshuvudvärk nu i flera dagar. Vägrar släppa. Gick en långpromenad idag för att försöka skaka det av mig. Det blev nästan värre. Urk.

Gick till apoteket igår och frågade vilka piller som kunde tänkas funka bäst på spänningshuvudvärk. Jag påpekade också att jag vet att jag borde behandla själva spänningen istället. Men inget verkar ju funka. Hon rekomendarade i alla fall Ibumetin. De funkar rätt bra men nu har det suttit i rätt länge faktiskt. Jag tror visserligen att det är min kudde som är boven i dramat här. Den känns platt och knölig nu och jag sover inte så bra har jag märkt.

Kan vara lite med skolan också såklart...

Får nog knapra i mig mer piller nu.

Imorgon ska jag gå på mitt första friskis pass!! Whiiiiiii!! Hoppas bara skallebanken släpps tills dess.

Tusen Tack för alla era inlägg. Ni har så rätt så. Allihopa. Ni ger mig många tankeställare.
Jag försöker desperat hitta rätt "metod" och det ska helst ge resultat direkt. Nu på en gång.

Planen var nu egentligen att ge mig själv ett år till. Köra stenhårt och hoppas på det bästa. Skulle inte det funka så skulle jag skita i det. Men jag ser ju det nu, när jag själv läser igenom vad jag skriver, hur illa det låter. Desperat. Jag stressar jävlar i det för att nå resultat. Jag hittar inte balansen. Den som är så viktig mellan mat, motion och livskvalitet.
Jag pressar mig själv till fördärv när jag tvingar mig själv till saker. Detta måste (som allt annat egentligen, jag har bara inte riktigt sett på det det på det sättet innan) komma inifrån. Inte vara påtvingat utifrån. Inte då att nån annan tvingar mig att göra saker, nej nej. Det är bara mig själv det här handlar om. Me, Myself and I. Men jag försöker nog tvinga mig själv till vissa mål och prestationer. Så det där med "ett år till" är redan slängt i papperskorgen. Mitt sunda förnuft och jag är väl kanske inte alltid överens. Låter ju som jag har värsta personlighetsklyvningen här nu men det får jag ta... hehe.
Jag får helt enkelt ta det lite lugnare. Inte sätta en massa krav o press på mig. Utan verkligen känna efter. Vad är det jag gör, vad är det jag behöver, varför gör jag si eller så, hur mår jag egentligen... (Ändrar mig säkert imorgon igen och hittar nåt nytt jag försöker mig på ;) eller vad tror ni??)

Nåja. Idag fyller jag alltså år. 31 stycken. Redan igår fick jag en helt fantasktisk present. En bärbar dator!! Jag var helt stum när jag öppnade presenten. Visst hade jag skrivit det på önskelistan men jag trodde ju aldrig nånsin att jag skulle få en. =) Men den är väl behövd. Nu kan jag sitta och plugga i vardagsrummet och Björne kan spela i köket. Nice!!

Fick även ett presentkort på Friskis o Svettis!! Äntligen!!! Det är ett stort steg i rätt riktning. Första passet blir redan på torsdag. En gång i veckan ska jag börja med. Det är ju ändå ca 5 mil att köra tur o retur dit... Sen får jag se om jag utökar.

Björne har även bokat ett hotellrum i Göteborg i helgen! =)